Stabskorridoren

Anläggningens hjärna

Mellan två atombombssäkra stötvågsslussar finner man anläggningens hjärna, stabskorridoren. Korridoren rymmer det som en gång var batterichefens kontor, det vill säga högkvarteret för anläggningens högste chef.

Här inne finns även ett instruktörsrum, där batterichefen och hans närmsta män planerade övningar för de värnpliktiga. Vidare ligger här också en telefonväxel samt kvartermästarens rum, där denne tog hand om de flesta administrativa uppgifter såsom exempelvis löneutbetalningar och permissioner.

Längre in i korridoren ligger eldledningscentralen avsedd för bekämpning av luftmål, det installerades inledningsvis tre 40 mm luftvärnsautomatkanoner m/48 med eldledningssystem ARTE 703 och en 40 mm luftvärnsautomatkanon m/36. Luftvärnet moderniserades under 1970 talet. Eldledningssystemet utbyttes mot ARTE 725, då även en 40 mm luftvärnsautomatkanon m/48 respektive m/36 avvecklades. var avsett för luftmålsbekämpning men kunde också användas för sjö- och markmålsbekämpning.

Operatörsenheten för ARTE725 består av manöverpanel med TV-monitor samt en dator. Målet följs med hjälp av automatisk TV-målföljare. Från operatörsenheten görs siktesstyrning och beräkning av skjutdata.

Längst in i stabskorridoren finner man stridsledning samt sambandcentral, från vilken ett antal personer införskaffade underrättelser från anläggningens olika delar och andra angränsande militära enheter. Dessa underrättelser skrevs ned på papper, för att sedan skickas vidare genom en lucka i väggen till stridsledningscentralen. Här finns fortfarande kvar den orangelysande vägg som projicerar en av 1980-talets stora svenska militära tekniska landvinningar, stridsledningssystemet STRIKA.

I stridsledningscentralen hade man det övergripande ansvaret över striden, och härifrån ansvarade man för att leda hela fästningens försvar. Detta underlättades av de underrättelser som man fick från sambandcentralen.

Mätstationerna som säkerställde spanings- och eldledningsfunktionerna för de skjutande  KA- batterierna vid storråberget och havstoudd ligger mycket väl skyddad och var så gott som omöjliga att upptäcka. totalt fanns fem yttre mätstationer av olika typ att nyttja om batterierna med ordinarie radarsystem skulle vara utslagna. Mätstationerna hade ovan jord radarantenn och pansarkupol med tv-kamera och laseravståndsmätare. personalstyrkan i stabskorridoren bestod av 15- 17 man.